lördag 12 januari 2008

Sista hela dagen i Rom

Vi klev upp riktigt tidigt denna torsdag. Detta dels för att vi skulle komma iväg tidigt till Vatikanen, men också för att de hade sagt att det skulle börja regna senare på dagen och vi ville hinna se Petersplatsen innan.
Det var ganska tomt under frukosten!

Vi tog lokalbuss och hoppade av bakom Vatikanen. Petersplatsen var väldigt tom på folk, vilket var ganska häftigt att ha sett.
Vi gick och köpte frimärken och postade våra vykort. Lite sent kanske, sista dagen, men bättre sent än aldrig!

Efter att ha kntat runt lite och fotat julkrubban så fikade för att få upp värmen lite och vila fötterna. Det visade sig vara en bra plan eftersom vi sedan fick spendera en dryg timme kö för att komma in på Vatikanmuseerna.
Kön såg inte så blodig ut, men så rundade vi ett hörn och konstaterade att vi hade fel. Det fanns folk och trafik att titta på, samt vi stog bredvid en hög mur som skyddade från vinden. Vi var väldigt glada över att det inte var mitt under högsommaren!

Efter c:a en timme kom vi fram till ingången och den obligatoriska säkerhetskontrollen. Det var en stor, tämligen nybyggd, entre som var ganska rörig. Men det fanns toalett, garderob och en souvenirbutik. En trappa upp fick man ställa sig i ny kö för att köpa biljett.

När vi fram till kassan, efter c:a 15 min, och skulle betala såg tjejen mitt ICOM-kort och sa att jag inte skulle betala. MEN jag var tvungen att gå tillbaka en trappa ner till informationen.
Jag gick en trappa ner och förväntade mig att jag skulle vara tvungen att så i en ny lång kö, men där nere var det tomt! Troligen är det så att de släpper in ett visst antal människor i taget och väntar sedan en stund tills de släpper in nästa gäng.
Jag fick min biljett efter lite pyssel! Så om du är medlem i ICOM och besöker Vatikanmuseerna, gå direkt till informationen och visa ditt kort så slipper du en massa strul.

Vad tycker jag då om Vatiknmuseerna?
Stort, mycket, för mycket folk, Alldeles för mycket skulpturer och konst utan information tagen ur kontext. Visserligen var de duktiga på att slussa besökare förbi små souvernirshoppar där man kan köpa utställningskataloger, men den billigaste gick på 10 euro och listade bara föremålen utan bilder. Hur kul är det att komma hem med en bok och kunna slå upp: 53, Gris i marmor av Rafael.

Även på detta besöksmål kunde man hyra audioguider, men dessa ställer bara till problem. Detta eftersom alla som har en plötsligt stannar mitt i en trång gång, full med folk, mitt i vägen, för att lyssna. Vi som ville gå i vår egen takt var gång på gång tvungna att slå oss fram. Inte såg man så mycket heller eftersom alla stog ivägen.

Något som slog oss båda var att det finns otroliga mängder med nakna män som statyer, men för att hitta nakna kvinnor så fick man kika runt ett hörn, in i ett rum som var låst med gallergrind. Hur kommer det sig att det är så?

Efter en väldigt lång och vindlande promenad genom trånga gallerier fulla med folk och fulla med skrytföremål " titta vad vi har, visst har vi mycket makt och rikedom", så kom vi äntligen fram till Sixtinska kapellet.
Vi blev slussade in i ett ganska mörkt och fuktigt rum som var fullkomligt fullpackat med folk som stirrade i taket.
Ja, jag vet varför det måste vara mörkt och ganska fuktigt. Men eftersom taket är väldigt högt och bilderna är inte allt för stora så är det svårt att se dem ordentligt.
Det går ju inte att säga annat än att det är ett fantastiskt måleri, men återigen: måste alla vara nakna?
När vi hade tittat klart var vi tvungna att återigen slå oss ut.

Efter detta var vi både trötta och hungriga så vi begav oss om museets resturanger. Det finns både restaurang, kafe och pizzeria, vi valde det senare.
När vi fått vår mat satte vi oss vid samma bord som två munkar, det verkade inte som någon annan ville dela bord med dem. De blev glada för vårt sällskap och önskade oss trevlig lunch. När de var klara och reste på sig önskade de oss en fortsatt trevlig dag!
Så nu har vi ätit lunch med munkar i Vatikanen! :-)

När pizzan var slut så gick vi snabbt genom de gallerier som var kvar innan utgången och hann med en sväng på en terass innan vi tog oss ut från museerna.

Det låter som jag inte uppskattade Vatikamuseerna, men det är inte riktigt sant. Ja, det är otroligt stort och mycket, men de delar som var hyfsat folktomma och man kunde gå i sin egen takt var inte så dumma. Kartrummet, med alla kartorna på väggarna och det underbara taket var nog min stora behållning, samt lunch med munkarna!
Är man väldigt konstintresserad och vill se verk av exempelvis Rafael och Michelangelo är det absolut värt ett besök. Att var ordentligt utsövd, ha bra skor, mycket tid och en ängels tålmod är att rekommendera.

Vi var inne i ett rum, som enligt skylten tillhört de hemliga arkiven, det var häftigt. Jag snokade runt lite och hittade ett skåp som var olåst, tyvärr var det tomt. :-(
Lite bättre vägvisning inne i museet hade inte skadat och kanske en möjlighet att gå lite genvägar så man kunde få hoppa över sådant som man själv inte är intresserad av. Exempel modern konst:

När vi kom ut styrde vi kosan tillbaka till Petersplatsen för att besöka Peterskyrkan, där var det nu mer folk. Dags för lite mer köande och förvirring.
Den började när vi stog i kön och jag hörde några en bit bakom fråga några italienare om detta var kön till Sixtinska kapellet. Ja, svarade italienarna. Jag knatade bakåt en bit och förklarade att detta inte var kön till Sixtinska kapellet och gav dem min karta som visade ingången till Vatikanmuseerna.
Det är väl knepigt att de inte skyltar ordentligt, det är många som vill se Sxtinska kapellet och tror att det är inne i kyrkan. När vi var där inne så hörde jag turister fråga vakter samma sak.

Nåväl, efter en stunds köande så var det säkerhetskontroll och sedan delade sig kön i tre. Ja, eller det såg ut om två, men var tydligen tre om man hade lite fantasi: en för kupolen, en för kryptan och en för kyrkan. Vi valde kön ner i påvekryptan, där väldigt många påvar ligger begravda, bland annat den förra påven.
Efter att ha gått igenom där blev man slussad tillbaka runt kyrkan och kunde då gå in i den.

WOW! Där fanns mycket konst, guld, döda påvar, statyer mm att titta på. Här kan jag verkligen rekommendera ett besök!
I första kapellet till häger kan man se Michelangelos Pietà. Bara den skulpturen är värd besöket. Den förvaras bakom skottsäkert glas, eftersom den blivit utsatt för skadegörelse, vilket gör den otroligt svår att fota. Det blir inte bättre av att de flesta använder blixt, men jag tycker jag lyckades ganska bra!
Vi var ganska trötta i fötterna vid det här laget, så vi tog oss ganska snabbt igenom kyrkan. Vi tog bussen till Via Nazionale för att fika lite och sticka in näsan i några affärer innan vi knatade hem till hotellet för att packa och vila.
Vi slapp regnet även denna dag!

Det blev god middag på en restaurang ett kvarter från hotellet på kvällen. Tomatsoppa, kyckling med potatis och te! Sedan var det dags att nanna kudde för att orka kliva upp tidigt och flyga hem.

Inga kommentarer: