söndag 16 mars 2008

Tankar om musik, dagen efter

Igår kväll bänkade vi oss framför TVn för att titta på Melodifestivalen, Magnus bloggade som sig bör!

Jag tyckte bidragen höll en generell hög standard och hade i början svårt att hjälpa Magnus med giftiga kommentarer.
Men när Christer Sjögren intog scenen tappade jag talförmågan. Vad gjorde han där? När jag kunde prata igen konstaterade jag att det var så galet att han nog skulle kunnat kammat hem både Sverige och Europa, två kalkoner i finalen kan ju inte vara fel.......

Det var en bra show utan överraskningar, den stora behållningen var öppningen och pausnummer 2, med det blonda killen.
Charlotte Perrelli fick juryns röster och folkets röster gick som vanligt till någon annan, denna kväll Sanna Nilsen om någon hade missat det. Båda vet var de gör på scenen och har rösten och utstrålningen, även om svajade lite för Perrelli i början.

Kvällens stora besvikelse var väl att ljudet var förvånansvärt dåligt mixat, i alla fall för oss som lyssnade med 5.1.

Museologen hejade på Nordman, men blev inte överraskad av vinnaren.

Hur går det då i Europa?
Det kan gå åt vilket håll som helst när man tävlar med en diskolåt mot ballader, hårdrock och en kalkon.
Jag tycker att den tävlingen har blivit alldeles för stor och att det är svårt att tävla när alla länder har så olika musiksmak.

Hade vi skickat Nordman så hade i alla fall Europa haft något att prata om!

Inga kommentarer: